onsdag 24 mars 2010

Jag känner mig totalt tom. Jag vet inte ens var jag känner. ibland vill jag bara gråta, andra sekunden är jag superglad och dansar runt. andra minuten är jag arg på allt och alla och efter en timme hatar jag världen och allt som är på den. Jag förstår inte. jag vill känna lycka hela tiden.

Idag efter skolan gick jag till pappas jobb där viggo var, har inte sett han på en månad. jag var helt säker på att han skulle ha glömt mig. men när jag gick in hörde jag tassar i trappen och han kommer. ser mig och springer fram till mig jättefort. han börjar gny som fan, krypa runt på golvet hoppar upp i mitt knä och slickar mig som fan i ansiktet. fyfan vad glad jag blev. jag grät. min lilla hund kände igen mig och betedde sig som han blev as glad när han såg mig. jag saknar honom så jävla mycket. jag vill bara ha honom här hos mig nu. min hund. jag klarar inte av att aldrig få se honom. jag gråter nu....

igår fyllde mormor år, och det var tre månader sen hon försvann, jag var inte glad igår alls. fast kom på idag att hon faktiskt fyllde igår, men det var väl det jag kände på mig hela dagen i kroppen.jag saknar henne så himla mycket. jag stod i duschen igår och tänkte, att jag ville träffa farmor och farfar och tänkte att jag kanske skulle ringa dom, men kom sedan på att jag inte har så bra kontakt med dom. inte som jag hade med mormor, tänkte jag. jag kanske skulle ringa henne efter duschen. men då kom jag på att det inte går. jag kan aldrig mera prata med henne eller träffa henne. aldrig mera i mitt liv. och jag klarar inte av den känslan. jag vill träffa henne nu. jag saknar henne så jävla mycket. jag kan inte leva såhär. okej nu bröt jag ihop. jag gråter hela tiden nu. det går inte att sluta. jag vill bara skrika rätt ut. mormor jag saknar dig så det gör ont.

den bästa personen i mitt liv just nu är marie, jag behöver aldrig tvivla för att hon inte ska finnas där för mig, för det vet jag. hon försöker alltid muntra upp mig det är som jävligast och hon gör så jag nästan alltid har ett leende på läpparna. hon lyser upp min dag och jag är så jävla glad över det! jag älskar henne!

mamma fyller år idag, 51 år. och jag kan inte ens vara snäll mot henne på hennes födelsedag. jag är alltid så jävla fittig mot alla. men jag orkar inte dethär. jag orkar inte bo här hemma. jag tror allt skulle fungera mycket bättre om jag bodde själv och bara kom och hälsade på ibland. jag älskar min mamma, mest av allt, hon har alltid funnits där. och jag har alltid varit så jävla elak, fast hon alltid försökt göra det bästa för mig. så har jag alltid hånat henne. jag förtjänar inte att ha henne.

och min pappa som jag är så himla besviken på just nu. att han tillät henne att kasta ut mig, det gör så jävla ont och han förstår inte ens det. han tror att allt är som vanligt. men det gör så jävla ont att ha blivit utkastad av sin egen pappa. jag klarar inte det.

jag är aldrig snäll mot någon, jag bara förstör för alla. kan aldrig vara snäll.

och skolan, jag orkar inte gå i skolan. det tar så jävla mycket på krafterna att ta sig upp varje morgon mot sin egen vilja. egentligen orkar jag inte men jag tvingar mig själv så jävla hårt. kommer inte klara ett år till. jag gör verkligen inte det. orkar inte gå till skolan imorgon. har ingen lust.

mitt liv just nu.
puss

1 kommentar:

Anonym sa...

åhh matilda klart jag finns där för dig! du betyder massor och jag älskar dig!!! <3<3<3 puss på dig snuttan<3<3<3